av admin | feb 8, 2023 | I terapirummet
Vi leker med tankar.
Jag reser mig snabbt mot tavlan.
Skriver några ord.
Sätter mig ned men reser mig lika snabbt igen.
Jag avbildar nya tankar, det som dyker upp i mitt huvud, fyller tavlan med stora penseldrag och backar långsamt mot fåtöljen igen.
Vi stirrar båda på tavlan under tystnad.
Han tittar på mig, tittar på tavlan och sedan mot mig igen.
Han skrattar.
-Du är så jävla bra.
Jag försöker att inte slå mig själv för bröstet, nickar tyst med ögonen på tavlan.
Så det var mitt i prick, frågar jag.
Det var mitt i prick, nickar han.
Han fotar tavlan innan han går och vänder sig mot mig när han öppnar dörren.
-Vet du vad det bästa med dig är?
Nej, svarar jag, både nyfiken och rädd över vad som kommer trilla ur hans mun.
Det är dina metaforer säger han och höjer telefonen i luften som för att visa att han har kvar metaforen i sin hand.
Mitt i prick, svarar jag.
Mitt i prick, säger han med ett leende innan dörren stängs igen❤︎
av admin | jan 18, 2023 | I terapirummet
Jag målar upp alla hans bollar på tavlan.
Jag får bara välja en, konstaterar han med en suck och tittar ner i golvet.
Nej, svarar jag, du får välja flera, minst tre.
Han tittar på mig med en frågande blick.
Men va, alla har alltid sagt att jag bara får välja en.
Har dom haft adhd, frågar jag.
Nej, svarar han snabbt.
Så varför ska du lyssna på dem.
Han är tyst, en lång stund.
För att jag har tänkt att de har rätt svarar han.
Tänk om de hela tiden har haft fel…..Tänk om det är du som har rätt. Tänk om DU vet hur du fungerar. Tänk om de faktiskt INTE vet.
Ja, Varför har jag aldrig tänkt så?
Ja, Varför har du aldrig tänkt så?
Tystnaden intar rummet.
För att jag har tänkt att det är fel på mig.
Är det fel på dig?
Nej.
Nej, så om du ska börja leva livet som du vill nu då. Vilka bollar väljer du?
En varm känsla sprids genom hela rummet.
Allihop säger han bestämt.
Allihop upprepar jag och fångar in bollarna med ett stort hjärta på tavlan.
Så mycket bättre det känns nu, säger han innan han stänger min dörr.
Jag låter hjärtat vara kvar på tavlan resten av dagen som en påminnelse även för mig om vikten att lyssna inåt mer än utåt, alltid.
av admin | jan 11, 2023 | I terapirummet
”Jag trodde jag var stålmannen” sade en av mina klienter med ADHD. I alla år körde han full fart framåt, glömde totalt av att stanna upp och vänta in sig själv.
För honom tog kroppen slut innan huvudet. Han fick utslitningsskador som han kommer att få leva med i resten av sitt liv.
Först efter att han fick sin diagnos lärde han sig att lyssna på sig själv. Han hann gå sönder på fysiskt och psykisk innan han bromsade upp.
Det här är något vi borde lära oss redan från början, redan tidigt i livet, istället för (för)sent, säger han där han sitter i min fåtölj.
För när man inser att de där superkrafterna inte finns blir det ett hårt fall och han vägrade länge att se sanningen, han försökte övertala sig att han var förgiftad av ”kryptonit” eller behövde en ny mantel för att återigen kunna flyga.
Man sanningen var att han redan flugit för lång. För snabbt, och för länge.
Så jag är inte starkare än någon annan, säger han med en suck.
Kan inte det vara skönt, frågar jag.
Han tittar på mig och nickar, jo, kanske det.
En sann superhjälte kanske inte är den som flyger högst eller längst, utan den som vet sina begränsningar och lever efter dem, säger jag.
Han tittar på mig tyst.
Så jag kan bli en superhjälte igen frågar han med ett leende.
Du kan bli en superhjälte igen svarar jag ❤︎
av admin | jan 3, 2023 | I terapirummet
Jag lyssnar på en historia som aldrig tar slut.
Håller henne hårt med mjuka händer.
Vet du säger jag, när historien börjar nå sin ändstation.
Jag tror inte att jag är rätt person att hjälpa dig, jag tror du behöver mer än vad jag kan ge dig.
Jag försöker låta mjuk men bestämd samtidigt, jag ömsom kramar och ömson putter ifrån.
Jag vill att hon ska veta att det jag gör, gör jag för att jag vill henne väl.
Vet du, svarar hon utan att tveka. Jag vill att DU hjälper mig ändå. Jag vet att det inte handlar om kunskap eller förmågor, det handlar om allians och jag gillar dig, jag vill prata med just dig.
Jag tappar hakan i golvet,
hon tar upp den försiktigt och lägger den i min hand.
Smickrad, rädd, tacksam och förvånad, allt i samma sekund.
Vem är jag då att säga nej?
När du med hela ditt hjärta, väljer just mig ❤︎
av admin | nov 21, 2022 | I terapirummet
Tänk om du är en pudel.
Va?!?
Ja, du är omgiven med taxar, men DU är en pudel…
Han tittar på mig fundersamt.
Är det fel att vara en pudel?
Nej, säger han bestämt.
Men tror du att det känns fel om du jämför sig med taxarna.
Ja så klart!
Men tror du att pudeln gör det?
Nej, säger han och skrattar.
Så är det egentligen någon fel på dig?
Nej, men jag är hellre en schäfer.
En schäfer bland taxar, säger jag och ler.
Nej en schäfer bland pudlar säger han med ett skratt.
Det är så lätt att snegla över axeln och jämföra sig med de andra. De starka och uthålliga kamphundarna, dom ståtliga utställningshundarna, eller de smarta brukshundarna. Passar man inte in i någon grupp är det lätt att känna sig utanför. Vi människor, precis som hundar har olika utseenden och egenskaper. Det betyder inte att en person är fel bara för att den inte är som personerna runt sig. Tvärtom, det är helt rätt. Vi ska inte gå runt och vara kopior av varandra. Så var den du är, och var stolt över det. Oavsett om du är en tax, pudel eller schäfer.
Han gick i från samtalet med ”hög svans”. Det enda jag hade gett honom var en annan bild av sig själv, men det räckte ❤︎
av admin | nov 9, 2022 | I terapirummet
Tänk om meningen med ditt liv är att göra dig själv lycklig.
Han tittar på mig med förvåning.
Hur skulle det kännas?
Som att jag gjort fel i 40 år, svarar han snabbt.
Och hur känns det, fortsätter jag.
Han blir tyst…en lång stund.
Sorgligt, svarar han.
Vad skulle få det att kännas bättre?
Att jag förändrar mig från och med nu.
Och hur känns den tanken?
Jobbig, säger han och ler.
Både jag och han vet att inga stora förändringar kommer att ske inom de närmsta dagarna. Men ett frö har börjat att gro, och det ger honom både hopp och ljus. Ibland behöver inte livet förändras för att vi ska må bättre, vi behöver bara tro på att det kan det ❤︎
