Men jag tror att det på riktigt förändrade hela mitt liv.
Omedvetet skrev jag om mina känslor och tankar av att vara förälder, men också min upplevelse av andras bemötande.
Under åren jag skrev bearbetade jag både sorg, ilska och utanförskap och helt ärligt har jag knappt öppnat boken efter att den gick i tryck. Jag känner faktiskt inget behov av att öppna det kapitlet i mitt liv igen. Jag är…färdig.
Från början visste jag inte ens att det var en bok jag höll på att skriva, jag skrev endast för min egen skull, men någonstans mitt i processen så vände det och jag blev medveten om att de där orden…också kunde hjälpa någon annan.
Det är det som är så magiskt med skrivande, att dina ord kanske inte bara hjälper dig…utan också andra ❤︎
Att skriva är att prata med sig själv.
Du ställer frågor och får svar.
Det som är mest spännande och tillfredställande med skrivandet är att svaren inte blir precis vad du tänkt dig. Att handen styr, utan att du är direkt inblandad. Jag brukar kalla det att skriva med hjärtat istället för med hjärnan. För ibland talar hjärta och hjärnan inte samma språk och skrivandet kan hjälpa dem att kommunicera med varandra. Skrivterapi är en hjälp, inte bara för dem som har svårt att prata, utan också för dem som har svårt att lyssna…på sig själva. Det går inte att ignorera bokstäverna som finns framför dina ögon och ibland tycker jag att insikterna har slagit mig hårdare när det kommer från min egen hand, än genom en terapeuts mun.
Vill du hjälpa dina klienter/patienter att läka och utveckla sig själva genom att använda pennan som psykolog.
Mer info om utbildning till skrivterapeut finner du här
Det svåraste med att skriva är ofta att komma igång och där kan ”promts” vara till en stor hjälp. Promts är ord eller meningar som du startar din text med och därefter fortsätter skrivandet på egen hand. En promts kan därför har 100-tals olika fortsättningar beroende på författaren. I både min skrivkortlek och i mina skrivdagböcker (dem hittar du här) har jag jobbat utifrån från promts. Du får en exempelmening som du själv fortsätter på. Promts går också att ”återanvända” eftersom din text kommer att variera beroende på din livssituation och ditt mående. Ibland kan man under en period hitta en favorit promt som man alltid kommer igång med. Mitt tips är att använda det som funkar för dig, kör på det som känns lättsamt och enkelt. Det enda som inte är tillåtet inom terapeutiskt skrivande är regler och krav.
Skrivande handlar som allt annat om träning och vana. Ju mer du övar, desto lättare kommer det att gå. Bjuder dig på dagens promts; Det jag aldrig kommer att acceptera….
Att skriva dagbok är hälsosamt. Det hjälper dig både att bearbeta händelser och reflektera över tankar och känslor. Jag brukar alltid rekommendera mina klienter att skriva dagbok men jag brukar också ställa dem frågan; vad skriver du om?
Många skruvar på sig, inte redo att blotta det där innersta riktigt än, och ofta är det inte innehållet jag är ute efter utan mer hur skrivandet låter. Är det positivt, förhoppningsfullt, fyllt av tacksamhet eller är det arg, ledsamt eller ältande?
Man ska absolut skriva om negativa tankar och känslor, men anledningen till att man ska göra det är för att få insikter som kan leda till förändring, inte att upprepa samma negativa saker varje dag. Vissa av mina klienter upptäcker efter ett samtal med mig att de sitter fast i en ond spiral. Att de skriver om samma negativa sak om och om igen utan att komma närmare en lösning.
Vissa klienter har jag gett ett förbud. Där har vi jobbat med att testa på att förändra situationen. Till exempel att de under två veckor inte får skriva om det de vanligtvis brukar älta utan tvärtom ska hitta det positiva, vackra, hoppfulla eller glädjefyllda i sin vardag och som i ett trollslag har något inom dem ofta förändrats.
Skriver du dagbok? Bra! Men sätt inte bara pennan mot pappret, reflektera också över vad du faktiskt skriver om. Hjälper det dig, eller stjälper det dig?
Forskning visar att skrivandet minskar vår stress, ofta för att det hjälper oss att förstå vår situation.
Men skrivandet har flera positiva effekter, det rensar inte bara våra tankar utan hjälper oss ofta att få helt nya insikter.
Att sätta ord på känslor gör det lättare för oss att förstå och släppa taget om dem.
För många kan skrivandet kännas som en lättnad, att få ut allt man har inom sig.
Inte sällan hjälper skrivandet också genom att vi reflekterar och kan ändra uppfattning om situationer och händelser, vi kanske får en annan förståelse och väljer att göra annorlunda eller se situationen på ett annat sätt.
Är det dags att testa på terapeutiskt skrivande?
Sätt dig ner i ca 10 min och skriv kring meningen: det jag aldrig skulle våga drömma om….
Det är inte ovanligt att man är nyfiken på skrivterapi men säger; jag har inget att skriva om.
Men det där är inte helt sant. Alla har vi något att skriva om. Mitt första tips brukar vara: börja där du står.
Vart går dina tankar just nu, vad oroar du dig för, vad är du rädd för, finns det problem du måste lösa, känslor som behöver komma upp till ytan? Vad finns i dig, runt dig?
De flesta av oss har någon liten oro eller ett problem som tar upp våra tankar, och oavsett om det är litet eller stort. Skriv om det.
Men jag vet inte vad jag ska skriva, brukar vara nästa invändning. Nej men skriv om det då, det är ju ofta det som är problemet och anledningen till att du ältar något, för att du inte har en lösning, för att du inte vet.
Jag är arg på Anna för att… jag vet inte vad jag tycker om det för att… men jag vill ändå rensa mina tankar kring henne för att….
eller
Jag oroar mig för att Elsa inte kommer få nya klasskompisar nu vid skolstart, jag vet ju att jag inte kan göra något åt problemet men….
eller
Jag vet egentligen inte vad jag känner och tänker, vet inte vad jag ska skriva om, känner mig tom och fattar inte vad jag ska få ut av det men….
Hemligheten är att fortsätta skriva, att ifrågasätta och vrida och vända på det du tänker, eller att i alla fall få ut det på papper så att du kan se problemet klart. För egen del blir problemen större än vad de egentligen är så länge jag har dem inlåsta i mitt huvud. När jag får ut dem på papper händer de att de försvinner av sig själv eller att jag där och då kommer fram till lösningen.
Så du som inte vet, kör bara, skriv. Det finns inget rätt eller fel. Det värsta som kan hända när du skriver är att det inte händer någonting så fram med papper och penna och lek med dina tankar.
För många handlar det om att ta sig förbi en låsning. Att det är lättare att hitta på ursäkter än att börja gräva i sig själv. Så vill du ha en förändring, börja med ett ord, lägg till två och låt resten komma av sig själv ❤︎
