Ska vi göra slut?
Han tittar på mig förvånad över mina ord.
Hur tycker du att våra samtal går, är det här ett givande förhållande?
Nja det är trevligt att komma hit men jag vet inte om det skett några förändringar.
Mm och vad är det för förändring som ska ske frågar jag.
Jag vill må bättre, svarar han snabbt.
Och vad behöver du göra för att må bättre, frågar jag.
Det vet jag väl inte, det är väl ditt jobb, svarar han aningen irriterad.
Mmmh, och har jag försökt att vägleda dig till att må bättre.
Han tystnar.
Ja men jo, det har du väl säger han med en något mildare röst.
Mmm, och vad har du gjort då?
Ingenting, säger han med en djup suck.
Så du har fått lite verktyg men du använder dem inte?
Ja så kan man väl se det.
Varför tror du att det är så?
Jag orkar väl helt enkelt inte.
Han ser uppgiven ut där han sitter.
Vad tror du om att vi bara tar upp ett endaste verktyg, och tittar på hur vi skulle kunna få dig att orka använda det.
Jag ser att han vill gråta men han gör det inte.
Det kan vi göra säger han och lägger handen på hunden som för att tanka energi.
Det kan vi göra, upprepar han igen som för att sparka igång sig själv.
Han möter mina ögon, fortfarande med en hand på hunden och en i knät.
Nu vänder vi det här säger jag och borrar in blicken så djupt i honom att han får ont.
Han nickar och drar tillbaka sin hand från hundens rygg så snabbt som om han hade bränt sig på den.
Han tar sats med en djup inandning, nu kör vi! ❤︎
