Som terapihund ska han lära sig apport säger jag och tittar på hunden.
Jaha säger hon förvånat och följer min blick.
Men han är kamphund, han är inte gjord för att släppa taget om saker på kommando, så hur tror du att det kommer gå?
Det kanske kommer bli svårt säger hon fortfarande förvånad.
Kan det ibland vara samma för oss människor frågar jag.
Jag ser hur poletten trillar ner. Ja, säger hon med en djup suck.
Så det kanske inte är du som är dålig, du har bara fel arbetsuppgifter frågar jag.
Hon nickar.
Du kanske borde byta hund skrattar hon. Ja och du borde kanske byta jobb skämtar jag tillbaks.
Hon funderar en kort stund. Kommer du ge upp frågar hon mig med allvar i blicken.
Ja kanske svarar jag, beroende på hur det går, jag kan inte slåss mot genetiken.
Kommer du ge upp frågar jag tillbaks.
Hon sitter tyst. Sedan ler hon. Ja kanske, inte heller jag kan förändra genetiken♥️
