Det är så lätt att försöka kämpa mot livet.
Att slåss mot mörka moln.
Men att luftboxas leder sällan till annat än trötthet.
För alla problem går faktiskt inte att lösa.
När man är mitt i en dimma är lösningen sällan att bryta sig ur den.
Om du kämpar dig fram leder ditt letande efter rätt väg ofta till fel och du hamnar vilse.
Nej i en dimma är det oftast bättre att sitta kvar på samma plats fram tills att det mojnar,
även om du inte vill annat än att ta dig där ifrån.
Hur vet jag om jag luftboxas, kan klienter i bland fråga mig.
Får du till någon träff?
Finns det något/någon framför dig att fajtas mot?
Är svaret nej, sluta då att slåss.
För det är svårt, eller ja, faktiskt omöjligt att vinna en match utan motståndare.
