För mig blir skrivandet en spegel.
Oftast har jag ingen plan när jag sätter mig med pennan i hand, utan låter orden föra mig framåt och nyfiket se vart jag hamnar.
Det är viktigt att titta på mina ord efter att de har kommit ur mig, för de speglar min insida, något som för mig är omöjligt att se på annat sätt.
Med hjälp av pennan låter jag insidan visa sig, komma ut, ibland i form av stress, ledsamhet och ensamhet, men lika ofta i form av kärlek, tacksamhet, förundran och glädje.
Prova att lyfta pennan och se vad som finns på din insida idag.