Jag kan inte skriva -skrivterapi
Det är inte ovanligt att man är nyfiken på skrivterapi men säger; jag har inget att skriva om.
Men det där är inte helt sant. Alla har vi något att skriva om. Mitt första tips brukar vara: börja där du står.
Vart går dina tankar just nu, vad oroar du dig för, vad är du rädd för, finns det problem du måste lösa, känslor som behöver komma upp till ytan? Vad finns i dig, runt dig?
De flesta av oss har någon liten oro eller ett problem som tar upp våra tankar, och oavsett om det är litet eller stort. Skriv om det.
Men jag vet inte vad jag ska skriva, brukar vara nästa invändning. Nej men skriv om det då, det är ju ofta det som är problemet och anledningen till att du ältar något, för att du inte har en lösning, för att du inte vet.
Jag är arg på Anna för att… jag vet inte vad jag tycker om det för att… men jag vill ändå rensa mina tankar kring henne för att….
eller
Jag oroar mig för att Elsa inte kommer få nya klasskompisar nu vid skolstart, jag vet ju att jag inte kan göra något åt problemet men….
eller
Jag vet egentligen inte vad jag känner och tänker, vet inte vad jag ska skriva om, känner mig tom och fattar inte vad jag ska få ut av det men….
Hemligheten är att fortsätta skriva, att ifrågasätta och vrida och vända på det du tänker, eller att i alla fall få ut det på papper så att du kan se problemet klart. För egen del blir problemen större än vad de egentligen är så länge jag har dem inlåsta i mitt huvud. När jag får ut dem på papper händer de att de försvinner av sig själv eller att jag där och då kommer fram till lösningen.
Så du som inte vet, kör bara, skriv. Det finns inget rätt eller fel. Det värsta som kan hända när du skriver är att det inte händer någonting så fram med papper och penna och lek med dina tankar.
För många handlar det om att ta sig förbi en låsning. Att det är lättare att hitta på ursäkter än att börja gräva i sig själv. Så vill du ha en förändring, börja med ett ord, lägg till två och låt resten komma av sig själv ❤︎
