För mig har skrivandet blivit en resa till självinsikt. Så fort något skaver så fattar jag pennan för att undersöka det där skavet. Vart i kroppen känns det, när började det, hur länge har jag känt av det, vilka tankar vaknar när jag klämmer på det som gör ont. 10 gånger av 10, det vill säga VARJE GÅNG, har jag fått någon form av självinsikt, ibland en liten, ibland en stor, och viktigast av allt är att jag låter den där insikten leda mig i min vardag och mina fortsatta val i livet. Detta för att skavet ska få möjlighet till att läka.

Känner du ett skav i livet?
Skriv ner ord huller om buller på ett papper som dyker upp samtidigt som du dyker ner i det som är obekvämt. Skriv tills du känner dig tömd. Titta sedan på ditt papper och formulera meningar av ordet du skapet.
Starta meningarna med…
-det som skaver är
-om jag kunde…
-för att läka behöver jag…
-egentligen…